Det bästa rådet får en påse. Jag ber om skorphjälp....

Som flera av er vet så är ett av mina stora intressen laga mat, njuta av dofter och smaker. Detta verkar ha gått vidare ryktesvägar och nu har jag fått en förfrågan om att baka och servera skorpor på ett mycket spännande event den 11/8. Detta är något jag INTE har gjort dock men självklart tackat ja till, så nu ber jag er alla om hjälp, tips och råd dock senast den 5 augusti.

 

Fråga gärna vidare och lämna en rad hos mig, Och det bästa rådet kommer få en påse som tack i brevlådan(man kan nästan se det som min första utlottning) Berätta gärna om du även länkat vidare min hjälp och bilden om du vill.

Tack snälla för att du är du!!!!

Kram Linda

Sista delen av Gotland...

Denna gången jag var på Gotland var jag inte alls lika ivrig med kameran märkte jag. Det var ett fåtal kort men många minnen istället. Ett av mina favoritställen inne i Visby är S:ta Karin. En ruin som är slående vacker. Ligger mitt på stortorget och andas historia. Jag kan se inne i mitt huvud vad vackert det måste varit då den var hel. Titta bara på dom stora fönstren. Allt i sten...

 

Sedan var vi på "smådjur" en gård där vi fick träffa kaniner, smågrisar, hönor mm. Det var jättemysigt och framför allt för barnen. Där fick vi gå med kaniner i koppel så mu vill dom även ha det till vår egen kanin Pelle.

Sist men inte minst stenarna. Dessa vackra stenar som jag vill ta hem hela tiden. Jag hittar hela tiden "bara denna med"

Ja såhär får jag nog avsluta min resa på Gotland, en skön tur och härlig ledighet.
Kram Linda

Att hjälpa solen ner till vattnet...

En av dom härligaste sakerna på Gotland är när det är dax för solen att gå ner. Det är en magisk stund och man följer den med både spänning och andakt. Nere i Ihreviken kommer den fram bakom berget vid 19.00 och sakta tar den sin sista dans innan det är månen som ska få komma fram och fortsätta sitt jobb.

Ju längre ner desto rödare blir den och sprider sin färg över både himmel och hav. Det är nästan som att jag kände mig utvald att få dokumentera det ikväll och solen visade sig som vackrast. 

Jag är både stolt och lite viktig i skådespelet. Det är att fylla på min energi och något att föra vidare till nästa person jag möter.

Precis innan solen doppar sina strålar fick den en hjälpande hand av min dotter och hennes vän som försiktigt lade den i sina händer och sakta sänkte den till vattnet.

Kvällen är framme och vi går sakta hem., lite tysta och glada att just vi fick vara med om detta under. Just denna kväll, för det blir aldrig riktig en lika till.

Kram Linda

Hemma igen....

Jaha nu har vi varit ute och rest lite, därför har det varit helt stilla från mig. I Ihre som stället heter vi bott på har absolut ingen teckning alls. Bra att känna av och att inte leva uppkopplad hela tiden. Nyttigt och tänkvärt.

En av fördelarna när jag är ute såhär är att jag får så mycket inspiration till hemmet. Innan väskor var uppackade hade jag redan börjat piffa här hemma. In med vackra daggkåpor i min lyckta (varför bara ha ljus i en lykta) skålar flyttas, nya inköp ställs på plats osv.

Vad som hände på Gotland tar jag en annan dag, många timmars sömn som ska sovas ikapp.

Kram Linda

Växthuslycka

Det märks att det är sommar och ledighet. Inläggen blir färre hos både mig och dom jag följer. Men inte är det fel, nej inte alls. Jag känner mig glad och nöjd med det och njuter av det som blir.

Här hemma går jag mellan odlingslådor, rabatter och växthus. Jisses vad det växer nu. Första året med växthus och jag kan snart äta det första gurkan. Det är total lycka för mig.

Även physallisen växer och likaså paprikan. Tomatplantorna blir frodiga och jag väntar bara på att jag ska få se små tomater på. Jag blir glad om det bara blir lite. Jag hade inga förväntningar alls på vad som skulle hända, bara drömmar och just nu lever jag i den.

Något som ska göras är att vattna och jag släpade in min vattenspridare som fick sköta jobbet. Varför ta ut sig i onödan hihihi

På fredag blir det en resa till Stallarholmen och vikingfestivalen  som är varje år. Det ser familjen fram emot.

Kram Linda